Till vänster skymtar pumpstockar från Bäckbergs gruva i Norberget. Ställningen byggdes 1973.

Odling av svedjeråg var en viktig del i hushållningen för skogs-finnarna. Det var ofta svårt att torka säden ute på åkrarna under de regniga höstarna. Skogsfinnarna valde då att göra som i sitt forna hemland, de byggde särskilda torkhus - rior.

Rian var oftast mycket hög eftersom den hade ett mellantak av glesa stänger. På dessa stänger placerades sedan de fuktiga sädeskärvarna, stående med axen uppåt. Ovanför mellantaket fanns ofta ett isolerat innertak för att hålla kvar värmen.

Golvet, av kluvna planbilade stockar, var mycket tätt eftersom man ofta även tröskade säden här. Vid ena gavelväggen, intill ingången, stod den stora stenugnen. Den var låg, men stor till volymen, för att kunna hålla värmen länge.

När kärvarna hade placerats på stängerna tände man i ugnen. Värmen gjorde att fukten snabbt steg inne i rian. Man hade då ett flertal vädringsgluggar i väggarna som öppnades för att fukten skulle kunna försvinna. Torkeffekten var mycket god och man kunde utifrån se hur den avgående vattenångan till en början bolmade ut genom gluggarna.

Den stora brandrisken (eld tillsammans med torkande kärvar) gjorde att riorna oftast placerades en bit bort från resten av husen på gården.Odling av svedjeråg var en viktig del i hushållningen för skogs-finnarna. Det var ofta svårt att torka säden ute på åkrarna under de regniga höstarna. Skogsfinnarna valde då att göra som i sitt forna hemland, de byggde särskilda torkhus - rior.